Läste en intressant insändare i en Stockholmstidning om att de klassiska och historiska idrottsnamnen håller på att försvinna från svensk idrott.

 

Jag håller helt och hållet med insändarskribenten. Jag anser också att namnen inom idrotten är mycket viktiga för klubbarnas identitet och historia.

 

Tyvärr har numera en hel del svenska klubblag utländska namn. Det är framförallt amerikanska idrottsnamn som används.

 

Det är bara löjligt med Redhawks, Lakers, Indians, Sharks, United med flera.

 

Och varför använder man alltid amerikanska namn och inte europeiska? Exempelvis: Olympique Stockholm? Zlatan finns ju i Frankrike.

 

Men minst lika viktigt som namnen på klubblagen är namnen på våra idrottsarenor.

Sedan flera år har många fina klassiska, kulturella och historiska arenanamn försvunnit från den svenska idrottskartan. Tråkigt och ”tradigt”!

 

Kommersialismen har tagit över.

 

Namn som Guldfågel Arena (Kalmar), Myresjö Arena (Växjö), Swedbank Arena (Malmö), Lindab Arena (Ängelholm) och inte minst Friends´Arena (Stockholm) är både olämpliga och urfåniga. De är helt enkelt identitetslösa ”plastnamn”. De är till och med komiska.

 

Tyvärr måste kommuner och idrottsföreningar idag bjuda in kommersialismen för att klubblagen överhuvudtaget ska kunna överleva ekonomiskt.

 

Nej, tacka vet jag klassiska namn som Olympia, Örjansvall, Ullevi, Råsunda, Johanneshov ”Hovet” eller Vegeholmshallen…! Må de i alla fall överleva i våra idrottshjärtan!

 

C-G Pernbring

 

(Insändaren har tidigare publicerats i Skånska Dagbladet den 25/5 2014 och också i Helsingborgs Dagblad. Här med författarens tillåtelse.)